Saviour (Vox) - VNV Nation
Jag skulle till Christina. Det är mammas kusin, det är enklast att förklara det så. Hon är jordens gulligaste och jag brukar åka dit då och då och hälsa på henne och barnen - mina sysslingar. Det är Hjalmar, Ida och lilla Malte. De har precis flyttat norr om stan. Hur ofta är jag där annars? Liksom, gröna linjen och Söder is the shit.
Att ta sig till Danderyd var inget problem. På bussen och tunnelbanan satt jag och skissade upp planen till min bestseller. Jag börjar ana vad den ska handla om nu även fast storyn inte är helt komplett.
Antagligen är den fånig, i andras ögon som inte ser vad den handlar om, men jag bryr mig inte. Jag orkar inte bry mig, än så länge gör den mig lyckligare. Så länge den funkar.
Vid Danderyd lekte bussen med mig. Eller, med alla oss som stod och väntade, ivriga att komma därifrån. Den åkte bara förbi först, och en bussterminal är ju aldrig det roligaste stället i världen. Jag passade på att dyka längre ner i Whiteout - Ken Follett som jag snappade upp på Arlanda innan planet till Rom skulle lyfta. Follett är jordens grymmaste författare! "Pillars Of The Earth" (Svärdet och Spiran) är den bästa bok jag någonsin läst. Har den både på svenska och engelska men har bara läst den svenska, när jag var runt tretton år. Ibland letar jag upp den och läser små utdrag jag minns speciellt. Det är den boken jag varit närmast att gråta av. Den engelska upplagan ligger i den berömda högen på nattygsbordet och bara väntar på att bli läst. Tror den blir nästa, är hur sugen som helst! Follett-maraton!
Jag följde vägbeskrivningen till punkt och pricka och kom lyckligt fram. Ungefär två timmar tog det med SL. Christina hade köpt sushi till mig. Sushi! Hur mycket snällare kan man bli? Jag fick ner sex bitar och det var helt underbart. Sushi! Vi pratade om mycket och länge. Hon tipsade om olika folkhögskolor för skrivande jag kunde söka till efter Gymnasiet. Om jag nu klarar det. Vänta lite, det är inget snack om saken, jag SKA klara det, finns inget alternativ. Och verkligen inte nu. Finns det en skola för skrivande, då vill jag dit. Då ska jag dit. Det är det absolut roligaste som finns - klart jag ska göra det resten av livet.
Jag åkte hem och fick pannkakor med banan. Tittade på That '70s Show som Mirre spelat in. Jättesnällt! Det var ett grymt avsnitt! Vill ha alla säsonger NU! Hinner ju aldrig hem i tid tills de går på TV, plus att det är reklampauser och endast ETT avsnitt om dagen. Suck. Improve world! Improve.
Låten är bara... För mycket. För bra känns det som. Det drar lite i magen på vissa ställen. Där den är extra bra.
As the stars appear
I know I'll find you staring at the sky
Pointlessly reaching for some light
You hope to guide your sorry way
Your body bleeding
Your body burned
Your body scarred
Around tha cinder of your heart
A God of love
A God of care
A God of hope
A God of words
A God as lost as you and blind
To fill your hollow soul again
You seek a God to stand above you
Wrapping healing arms around you
You'll find another God of pain
A God of suffering and tears
Give yourself unto your God
Sacrifice yourself again
Burn your thoughts erase your will
To Gods of suffering and tears
Tie hollowed bonds around your hands
Kneel before this seat of shame
To Gods as lost
Gods as blind
Gods of suffering and pain
Jag vet inte hur du tolkar Saviour (är det inte fantastiskt hur samma låt och samma melodi kan betyda olika saker för olika människor vid olika tillfällen?), men min tolkning går i korthet ut på det idiotiska i att leta gudar bland dödliga, eh, 'nuff said 'bout that. "you'll find another god of pain, a god of suffering and tears" känns som en beskrivning av hur den här världen är: det FINNS inga perfekta, lyckliga människor, bara trasiga änglar och fallna gudar. Men det duger. Det får duga.
Låten är bäst.
"Your body bleeding
Your body burned
Your body scarred"
Hur mycket mer intensivt kan det bli egentligen?
Faktiskt, det bara är så. Och LqR, efter närmare eftertanke är jag till 99 % på din linje, though jag inte alls vet vad den sista procenten tänker. Antar att den står för "med reservation för ev ändrigar". Gillar tolkningen annars. Vad trodde du att den betydde för mig? Skrev ju inget om det...(punktpunktpunkt)
Klart du ska bli författare. Jag tror stenhårt på dig.
Och det är bra, du är motiverad. Då klarar man allt.
Puss
Uh, jag trodde inget, bara la in en "reservation för ev. ändringar" ;) Nej, men det är ett faktum att du inte alltid tänker som jag gör, så jag tänkte att en brasklapp inte kunde skada.
Haha, gulliga du! Brasklapp! Och reservationer är bäst, att kunna ändra sig och sånt. Heja! Och Sanna. Då är vi två som tror på mig, ännu bättre, tack.