MEISGREECE

Eftersom magontet bara ökade (och jag är livrädd för att det ska vara blindtarmen - har enorm sjukhusskräck) bestämde jag mig för att göra det jag länge tänkt göra: se The Beatles film "Yellow Submarin" och faktiskt TITTA på den. Annars är det inte ovanligt att jag öppnar upp den i ett litet fönser och har den med mig i bakgrunden, bara för mysfaktorn. Det var riktigt komiskt, för jag hade missat sjukt mycket grejer i den. Någonstans på mitten kom jag på att jag inte hade sett slutet - alls. Bara någon minut. Så någon del i mitten-slutet var helt oupptäckt när jag väl kom dit. Myspys. Fast jag misstänker att jag slumrade lite den här gången också. Det blir så när man ligger under täcket, i världens bästa säng och kramar Ebba.

Och jag har snott lite mer pepparkaksdeg (fortfarande lika god) och har nostalgilyssning på Red Hot Chili Peppers. Konserten är ju om bara tolv dagar! Kom på mig själv med att vara jättenervös. VARFÖR?! Det är typiskt mig att bli nervös för precis ALLT. Jag ser ju fram emot det som till inget annat men kan fortfarande inte tro att det är sant. Verkligheten kommer inte till mig förrän saker händer. Det har varit så många gånger, att jag inte reagerar förrns det verkligen SMÄLLER. Hursomhelst. Kom på att On Mercury är lika skön nu som när jag hörde den sist. Hela By The Way är bara coolt. När lyssnade jag igenom den sist? Med Adde på sportlovet? Det känns som en livstid sen.

I've got myself
In a masochistic hold
Why don't you let go
Shake it off
Just to redirect my flow
Come on let's go

Sit up straight
I'm on a double date
I've got to find my way
Into the light heavy middle weight
We don't stop rock around the clock
Motor mouthing off
In front of every other road block

Come again and tell me
What you're going through
Like a girl who only knew
Her child was due

Memories af everything
Of lemon trees on mercury
Come to me with remedies
From five or six of seven seas
You always took me with a smile
When I was down
Memories of everything
That blew through