MEISGREECE

Idag bestämde jag mig för att leva. Det finns komik i allt! Hur otroligt tragiskt, hemskt, olyckligt eller oturligt något är. Man måste kunna se komiken och skratta när allt är som värst. Jag försöker skratta så mycket det går, och locka folk till skratt. Det är det bästa som finns, att höra folk skratta. Det öppna, ärliga skrattet och inte det hånande. Egentligen är det ju bara att inse att det finns för mycket att leva för. Musiken, nätterna med fullmåne och tidlöshet, samhällsproblem, människor som behöver en, tårta, tusen sorters te och att skriva. Att bada mitt i natten, i fullmåne och naken. Nattpromenader och diskutera världens uppkomst och framtid i flummiga timmar. Äta vita toastmackor med tropisk marmelad. Gå till bussen inkurad under halsdukar och jackor med musik i öronen som man inte lyssnar på utan endast lever till.

Idag bestämde jag mig för att leva. Det skulle kännas aldeles för ensamt när alla andra joinar mig i himlen och börjar nostalgia med gamla jordeminnen. Ska jag sitta i ett hörn då? Aldrig! Jag vill också ha flugit luftballong, besökt Paris och smakat den där fisken i asien som man dör av om den är tillagad på fel sätt. Jag vill ha somnat med en katt hoprullad på magen, sett HELA Ivanhoe och ha störtat utför en alp. Jag vill ha fått fira jul med varma vänner och göra en enda snöängel till.

Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö